Platser för vila, värme, vård, ladda mobilen och andra livsviktiga behov organiseras nu av civilsamhället efter ukrainsk förlaga
Under vintern 2022, när Ryssland riktade in sig på elförsörjning och kommunikationer med sina missilattacker, insåg Ukrainas civilförsvar att behovet av platser att ta sig till för att få uppdaterad information, värme och inte minst möjlighet att ladda mobiltelefonen eller få till- gång till wifi, var mycket stort.
Detta drar nu Sverige lärdom av och planering av trygghetspunkter sker nu på bred front, både i kommunal regi och initierat av olika hjälp- och frivilligorganisationer. Konceptet är naturligtvis skalbart och kan handla om allt från ett eventtält med det nödvändigaste till stora anläggningar med värme, sovplatser och utspisning, som på bilden ovan. Allt styrs av krisens karaktär och omfattning.
Trygghetspunkt är ingen enhetlig benämning Exempel på andra begrepp är bland annat trygghetsplats, värmestuga, SOT-punkt (service- och trygghetspunkt) och krispunkt. Syftet är dock i grunden detsamma.
Denna verksamhet är naturligtvis resurskrävande men samtidigt synligt och handfast, vilket gör det relativt tacksamt att planera för.
