Lars Björk är en initierad officer som tillbringat mycket tid i tjänsten I Ukraina. Vid en uppskattad föreläsning för FPFV i Göteborg i slutet av mars beskrev han läget som det såg ut då. Mycket har hänt sedan dess men Lars lade fram 4 möjliga händelseutvecklingar som vi återger här.
Alternativ 1 Fredsförhandlingar – Krim och ett utökat Donbas bildas och benämns södra Ryss- land. ”Marshallhjälp” ges till Ukraina för civil uppbyggnad av landet. Flertalet flyktingar i Europa återvänder till Ukraina.
Alternativ 2 Ryssland använder taktiska kärnvapen och/ eller stridsgas och bryter Ukrainas mot- ståndsvilja – Ukraina kapitulerar. Ryssland inför en ”Quislingregering” i Kiev. Ytterligare flyktingvågor till Europa.
Alternativ 3 Ryssland lyckas, trots stora förluster och under lång tid, erövra delar av östra och södra Ukraina med militär hjälp från ”vän- ligt sinnade länder”. Lågintensivt krig fort- sätter liksom läget var under 2014–2021. Ytterligare flyktingvågor till Europa.
Alternativ 4 Palatskupp i Moskva. Om läget blir ohållbart kan därför en eller flera personer ur Putins inre krets välja att försöka offra presidenten för att rädda den egna maktpositionen samt få bort USA och EU sanktioner mot Ryssland. Krigsskadestånd från Ryssland till Ukraina. ”Marshallhjälp” ges till Ukraina för civil uppbyggnad av landet.
TE X T: M A JOR L A RS B JÖRK
Det finns egentligen inte någon allmänt accepterad definition av vare sig gråzonsproblematik eller hybridkrigföring, eller vilka slags maktmedel som ingår i problembilden. Men här är en sammanfattning baserad på en rapport av Totalförsvarets forskningsinstitut.
Hybridkrigsföring
Bedrivs av en motståndare som nyttjar kon- ventionella vapen med irreguljära metoder som terrorism, gerillakrig och kriminalitet för att uppnå politiska mål. Det som i den västerländska debatten beskrivs som hybridkrigföring kan sam- manfattningsvis betraktas som samman- blandningen av två separata (men ibland överlappande) processer. Det rör sig dels om en process som har många likheter med traditionell krigföring, där olika kinetiska och icke-kinetiska maktmedel används för att "mjuka upp" slagfältet inför en militär intervention där både reguljära och irregul- jära förband sedermera deltar. Den andra processen har ett större fokus på politiska, ekonomiska och psykologiska påtrycknings- medel som i dag kan kombineras med cy- berangrepp och strategisk kommunikation för att över tid påverka ett land att röra sig i en viss riktning. Det senare tillvägagångs- sättet, som under kalla kriget gick under benämningen politisk krigföring, har i den samtida debatten fått ett nytt namn: gråzonsproblematik.
Gråzonsproblematik
I Försvarsmaktens nya militärstrategiska doktrin beskrivs gråzonsproblematik som “de strategiska otydligheter som uppstår mellan fred och krig”. I doktrinen konstate- ras det att Sverige är kontinuerligt utsatt, ofta subtilt, för verkan av strategiska makt- medel. Underförstått är att gråzonen är ett läge som infaller när den aggregerade in- tensiteten och allvaret i dessa aggressioner ökar. Det är dock inte möjligt att med någon exakthet specificera när detta läge inträffar. Karaktäristiskt för denna typ av situation är att det råder en “spänning mellan inre och yttre säkerhet”. Att gråzon som begrepp har introducerats kan ses som försök att rikta uppmärksamhet mot det faktum att krig, liksom fred, har många gråskalor samt att all krigföring, i viss mån, är hybrid.
TE X T: JA NNE N Ä SVA LL
TEMA UKR AINA
Rysslands invasion av Ukraina är en naturlig konsekvens av vad president Putin sagt de senaste åtta åren. Det menar Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
