Frågan ovan kan ställas efter Rysslands attack mot Ukraina den 24 mars 2022 och att ryssarna i flera fall har misstänkts för att inte tillämpa krigets lagar. Det har rapporterats om flera krigsbrott, mord och andra övergrepp. Vad som går att bevisa får framtiden utvisa. Det finns också ett utbrett tilltagande missnöje med att Förenta nationerna (FN) inte kan stoppa ett anfallskrig från en stormakt.
Många frågar sig varför FN är lamslaget genom att Ryssland kan använ- da sitt veto i Säkerhetsrådet och på så sätt kortsluta hela rådets ar- bete och organisationens viktiga verksamhet att vara fredsfrämjan- de. Jag har studerat och arbetat med folkrätt i över femtio år och tänkte i denna kortfattade artikel belysa två frågor översiktligt – vad innebär Rysslands angrepp på Ukraina när det gäller krigets lagar? Varför kan inte FN förhindra att krig uppstår och har organisationen därmed marginaliserats? Tillåt mig först att sätta in folkrätten i sitt historiska sammanhang.
Folkrättens början
Dagens folkrätt härstammar från Europa och utvecklades i början på 1500- och 1600-talen. Hugo Grotius var en central gestalt och har också kallats folkrättens fader. Han var född i Nederländerna på 1580-talet och författade ett flertal betydande böcker som tog upp mo- derna folkrättsliga grundsatser. Ett sådant verk var De jure belli ac pacis som gavs ut 1625. Hugo Grotius fick också ett annat uppdrag efter att ha träffat den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna i Tyskland. Oxenstier- na tillsatte Grotius som svensk ambassadör i Paris. Som sådan verkade han i hela tio år innan han fick avsked av drottning Kristina. Utvecklingen av dagens folkrätt tog fart under mitten av 1800-talet då de europeiska staterna började förhandla fram konventioner som reglerade hur krig skulle föras och framförallt hur sårade soldater skulle behandlas. Även vissa förbud mot olika vapen och ammuni- tionseffekter reglerades i internationella konventioner t.ex. förbjöds exploderande gevärskulor i kroppen. Dessa första krigets lagar kallades också för den humanitära rätten. Att Internationella Rö- dakorskommittén (ICRC) grundades 1863 kom att betyda mycket för krigets offer och den humanitära rätten. Mellan 1899 och 1907, före första världskriget, antogs de s.k. Haagkonventionerna. I dessa regleras hur krig får startas, hur krig ska genomföras och vem som har ansvaret för att kriget förs på rätt sätt. Vem utgör en soldat eller stridförande i en väpnad konflikt. Att det är förbjudet att använda gifter och vapen och äm- nen som skapar onödigt lidande var några andra frågor som togs upp i Haagkonventionerna.
Vilken moral och tankevärld styr den ryske soldaten?
Efter världskrigen: FN skapas
Den amerikanske presidenten Woodrow Wilson presenterade ett förslag i januari 1918 bl.a. om att upprätta ett Nationernas förbund (NF) efter första världskrigets slut. NF var en mellanstatlig organisation där man skulle lösa internationella konflikter. Förbundet bildades 1920 och upphörde 1946. Varken USA eller Tyskland var medlemmar i NF och det visade sig att redan under 1930-talet var förbundet så svagt att det inte lyckades hindra att lokala krig bröt ut i världen. Ett stort missnöje var det att också andra världskriget inte kunde förhindras. Efter andra världskriget vidtogs en rad åtgärder för att stärka folkrättens roll. För- enta nationerna (FN) grundades 1945 med förhoppningen att göra krig omöjliga och att FN-systemet skulle främja kollektiv säkerhet. FN hade som ändamål och syfte enligt stad- gan att rädda kommande släktled undan kri- gets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer, att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvi- sa och aktning för att förpliktelser härrörande ur fördrag och andra källor till den internatio- nella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet. Därför vill man bl.a. leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar och förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet.
FN har sex olika huvudorgan – Generalför- samlingen, Säkerhetsrådet, Ekonomiska och sociala rådet, Sekretariatet, (Förval- tarskapsrådet vilande) och Internationella domstolen. Säkerhetsrådet består av femton stater varav fem permanenta med- lemmar med vetorätt.
Ändamål och grundsatser för FN är enligt stadgans första artikel:
1. att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandling- ar eller andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstäm- melse med rättvisans och den internationel- la rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella tvister eller saklä- gen, som kunna leda till fredsbrott;
Stefan Ryding-Berg, tidigare chefsjurist Försvarsmakten
2. att mellan nationerna utveckla vänskap- liga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att be- fästa världsfreden:
3. att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättig- heter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion;
4. att utgöra en medelpunkt för samord- nande av nationernas verksamhet för dessa gemensamma syften.
I artikel två anges att FN som organisation och dess medlemmar ska när de fullgör ändamålen i första artikeln handla bl.a. med den grundsatsen att FN grundar sig på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet.
Det är Säkerhetsrådet som enligt artikel 5 i FN-stadgan ansvarar för upprätthållande av internationell fred och säkerhet samt att utreda hot eller brott mot freden.
Säkerhetsrådet uddlöst
För att en resolution ska antas krävs att ingen permanent medlemsstat lägger in sitt veto och att minst nio av medlemsstaterna stöder förslaget. Här har Säkerhetsrådet vi- sat sig vara uddlöst då en permanent med- lem som Ryssland agerat aggressor och anfallit en annan självständig stat, Ukraina, och sedan kortslutit rådets möjlighet till agerande genom att utnyttja vetorätten. ”Alla medlemmar skola i sina internatio- nella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller po- litiska oberoende, eller på något annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ända- mål.” Så står i det i artikel 2 p 4 i FN-stadgan om våldsförbudet. Detta förbud har två undantag det första rör rätten till självförsvar och det andra undantaget gäller säker-
Att märka upp sjukvårdsplatser och sjuktransporter förefaller vara ett minne blott sett till ryskt agerande i Ukraina.
TEMA UKR AINA
hetsrådet som har möjlighet att besluta om åtgärder vid aggression. Det är således ett misslyckande att säkerhetsrådet inte kan agera när någon permanent medlem själv bryter mot vålds- förbudet. Däremot har systemet visat sig bra för att förhindra ett tredje världskrig ef- tersom supermakterna inte går i militär kon- frontation med varandra. De åtgärder som nu tillämpats mot Ryssland består därför i ekonomiska och andra sanktioner som tar längre tid att få effekt av. Det är också på det viset att för att sanktionerna ska få verkan krävs det ett nära nog enigt världssamfund vilket hittills inte varit möjligt när det gäller t.ex. oljeimport från Ryssland.
Hur tillämpas konventionerna?
Att det utbrutit en väpnad konflikt innebär att krigets lagar blir tillämpliga enligt Ge- nèvekonventionerna. Hur den humanitära rätten eller krigets lagar tillämpas i det pågående kriget med anfall mot civilbefolk- ning, mord, våldtäkter och andra övergrepp är ett särskilt allvarligt kapitel. Det utgör olagliga handlingar som kan och ska tas
upp i domstolsprövningar. Eftersom det nu inte, inom överskådlig tid, kan hållas rättsprocesser i Ryssland för att ta upp dessa gärningar får man överväga att ta upp detta i internationella organ. Internationella domstolen (ICJ) bygger på att de inblandade staterna samtycker till att domstolen tar upp fallen. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kan inte ta upp individer för prövning eftersom vare sig Ryssland eller Ukraina är parter till domstolens stadga. Organisationen för säkerhet och samar- bete i Europa (OSSE) samlar nu in uppgifter och undersöker de misstänkta brotten som kan ha begåtts av de ryska trupperna. Svårigheten är, som beskrivs ovan, att hitta rätt domstol som har behörighet att ta upp eventuella anklagelser. FN:s generalför- samling har antagit en resolution i mars 2022 mot Ryssland och Belarus för deras aggression mot Ukraina. Däremot har gene- ralförsamlingen inga muskler annat än att avge ett fördömande.
Ansvarsfrågan
Vem kan göras ansvariga för brott mot
krigets lagar? Vid en rättslig prövning skulle staten Ryssland hållas ansvarig, men även enskilda soldater, befäl och politiska led- ningen. En president eller annan statschef har ett immunitetsskydd som är starkt sed- vanerättsligt förankrat. Putin har dessutom, som president, sett till att en lagändring genomfördes 2020 som ger tidigare ryska presidenter åtalsimmunitet livet ut. Immu- niteten betyder att Putin och hans familj inte kan frågas ut av polis, vara föremål för utredning, frihetsberövas eller åtalas. Denna immunitet kan endast hävas om personen misstänks för förräderi eller andra allvarliga brott och att misstankarna kan styrkas av ryska högsta domstolar. Jag hävdar att Putin har ett immunitets- skydd men att detta inte gäller för krigsbrott, brott mot mänskligheten eller andra mycket allvarliga gärningar som kan ha begåtts i Ukraina. Svårigheten att hantera detta är uppenbart så länge Putin befinner sig i Ryssland eller så länge han är president.
S TEFA N RY DING-BERG TIDIGA RE CHEF S JURIS T I FÖRSVA RSM A K TEN LEDA MOT I FOLK R ÄT T SKOMMIT TÉN
Staden Mariupol vid Svarta Havet kommer i generationer att stå som symbol för ett övervåld vars syfte vi har svårt att föreställa oss.
