Drönare är ingen nyhet. Försök med obemannade flygplan gjordes redan under första världskriget och under andra världskriget beställdes 15000 av amerikanska staten. Försök och enstaka insatser gjordes under strider- na i Stilla Havet, men drönaren förblev trots detta relativt oprövad. Egentligen är det först i början av 2000-talet som drönare börjar användas strategiskt, inledningsvis i huvudsak i spaningssyfte. Det är den digitala tekniken inom såväl geopositionering som fotografering och dataöverföring som möjliggör att man kan spana och styra markbaserade vapensystem på upp till 8000 m höjd. Ett hot som ögat inte kan uppfatta.
De första fjärrstyrda flygplanen som användes i strid sattes in av USA i Stilla Havet i andra världskrigets slut- skede
Under kriget i Ukraina har drönarna hamnat i fokus och vi har börjat lära oss typer och fabrikat. Den strate- giska användningen har övergått till att göra även mindre, så kallade OTS-drönare (Off The Shelf, kon- sumentmodeller) till kombinerade spanings- och vapenplattformar. Ryssarna har nyligen börjat använda sina iranskproducerade s k patrullro- botar, ”självmordsdrönare” i svärmar, likt japanernas kamikazeflygplan.
Helt klart är att båda sidor mer och mer har börjat använda drönar- vapnet för ett bredare spektrum av uppgifter. Och frågan blir hur vi påverkas psykologiskt av denna typ av krigföring. Att veta att man med stor sannolikhet kan vara iakttagen av ett öga som ser allt utan att själv synas, som kan skicka detaljerad information under relativt lång tid och styra in den fientliga elden med extrem precision: Vad gör det med soldatens psyke?
Krig på distans
Faktum är att studier i ämnet hittills mest fokuserar på de soldater som sitter i andra änden av drönaren, som styr och fattar beslut utifrån den input som drönaren ger. Tek- niken har ju möjliggjort att de som är operatörer kan sitta på extrema avstånd, ofta på en annan kontinent, och utföra sina uppgifter. Detta
faktum påverkar också operatörerna som får tampas med inte bara de psykiska konsekvenserna av att döda människor på kontorstid i kontorsmiljö, de får också hantera de moraliska sidorna av ett sådant arbete. I skyttegravarna och på slagfältet kan man alltd försvara sitt agerande med att ”hade jag inte jag dödat honom så hade han dödat mig”. Det har varit den strategi som räddat många deltagare i många krig från de svåraste samvetsfrå- gorna.
När det gäller den ångest och det beteende som en ständigt närvaran- de motståndare, även långt bakom fronten, kan skapa, så är det än så länge mindre beforskat, men sam- tidigt kanske lättare för oss vanliga människor att försöka greppa. Det första som sannolikt sker är att man höjer blicken från buskaget och upp mot skyn. Ett angrepp med flyg eller helikopter kommer sannolikt att utlösa någon form av larm som ger förvarning, drönaren finns plötsligt bara där. Knappt förnimbar, knappt hörbar.
Att fokus blir splittrat är en effekt. Att man sedan, vid upptäckt, saknar effektiva medel att värja sig mot drönaren är nästa påverkansfaktor. Vi ser på de många filmsekvenser från ukrainakriget som delas i media
Drönaroperatörer har ofta en skyddad tillvaro långt ifrån den strid de deltar i. Likafullt påverkas även de starkt psy- kologiskt av sitt arbete.
bara två beteende: Flykt eller apati. Att försöka skjuta mot drönare upp- levs inte som ett alternativ. Känslan av att vara chanslös ifråga om att skydda sig och bekämpa ho- tet är naturligtvis mentalt förödande för varje soldat i varje armé.
Motmedel
Där är vi nu, en ny typ av krigföring som välter gamla doktriner över ända. Naturligtvis pågår framtag- ning av olika motmedel, både i form av en ny slags luftvärn och olika typer av elektronisk störning. Dessa medel är fortfarande i hög grad på utvecklingsstadiet då drönarkrigfö- ring hittills oftast bedrivits mot en motståndare som inte haft resurser att skapa högteknologiska mot- medel. Det är sannolikt att denna process kommer att accelerera i det krig som nu pågår.
I nästa stora konflikt så kommer troligen drönare att fullständigt dominera slagfältet eller så kommer förmågan att effektivt bekämpa dem att ha reducerat drönarna till ett av många vapensystem och någon ännu större och skoningslösare ”gamechanger” har tagit dess plats. FREDRIK Z A NDER FPF
UKR AINA
HEMVÄRNET I UKRAINA
Territoriella styrkornas emblem.
