14 västsvenska kommuner fick smaka på stabsmetodik för sina framtida krisstaber.
Peter Dafteryd, säkerhetsstrateg i Lysekils Kommun, välkomnar ett 50-tal kommundirektörer och andra tjänstemän i Fyrbodal till eventet. Dagen hade tre huvudmoment: Först berättade stabschefen för krisstaben i Västerås Stad om sitt pionjärarbete som började efter branden i Västmanland 2014. Därpå ett informationsmoment om en stabs syfte och organisation. Efter det ett tillämpat spel för att visa metoden i stabsorienteringar, i sektionsarbete och i planeringsarbetet. Intresset var stort och många följdfrågor ställdes. Sist presentera- des ett utkast på gemensam utbildningsplan för kommunerna i samverkansgruppen. Den 15 november kommer arbetsgruppen att ha en slutlig bild av i vilken omfattning kommunerna ansluter sig till projektet.
Munkedals Kommun i mellersta Bohuslän förbereder insatser för värdlandsstöd i ett skärpt beredskapsläge. En brigad från NATO skall samlas på en förberedd plats i kommunen för vidare transport genom landet. Krisstaben i kommunen har pla- nerat i veckor. Det är då det händer: Mitt i natten fattar en lastbil eld på Uddeval- labron och branden utvecklas på ett sätt som indikerar kemikalier och sabotage. Nytt läge! Stabsläge!
Detta är introduktionen till ett möte som genomfördes den 6 oktober i konferens- salen Sporren på Dingle Naturbruks- gymnasium i Munkedal. Där hade 13 av de 14 kommunerna i Kommunförbundet Fyrbodal samlats för att få en presentation av den s k NATO-stabsmetodiken, den me- todik för att organisera och arbeta i stab som bl a Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap förordar och de flesta myn-
digheter i Sverige idag använder. Det ser emellertid annorlunda ut i kommunerna och när Covidpandemin ställde krav på en omfattande krishantering åren 2020-2021 så uppstod en mängd lokala lösningar.
De största kommunerna på plats har en befolkning på drygt 50 000 personer, de minsta på knappt 5000. Förutsättningar- na för kommunernas organisation och på dess kapacitet varierar därför stort.
Västerås fick inleda
Det kändes taktiskt riktigt för arbetsgrup- pen som arrangerat att låta en kommun som redan kommit långt i sin krisplanering inleda och därför var stabschef Johan Ahl- ström från Västerås Stad med och höll en presentation via länk. Han visade tydligt på det organisatoriska kaos som man kunnat identifiera efter de stora skogsbränderna i Västmanland 2014 där man haft stora
problem att leda och samverka. Arbetet med att korrigera detta påbörjades täm- ligen omgående efter händelserna och man har följdaktligen kommit långt med en krisstabsorganisation på plats och flera omfattande övningar och beredskapskon- troller av densamma.
En separat stab
En viktig sak att framhålla i den efterkom- mande presentationen på plats är att en krisstab är en separat stab, inte kommu- nens ordinarie ledning som plötsligt byter arbetsmetod.
I den övergripande ledningsmodellen för krishanteringen i samhället finns tre prin- ciper som regeringen fastställt:
– Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också gör det i en kris.
STABSL ÄGE STABSL ÄGE
Närhetsprincipen innebär att det i första hand är närmast berörda aktörer som ska lösa krisen.
Likhetsprincipen innebär att krisen ska lösas på ett sätt som liknar vardagen så långt det är möjligt.
Detta innebär att verksamhetschefer och annan personal fortsätter att leda sina löpande dagliga verksamheter även i kris och krig, möjligtvis har man dock kunnat avvara kompetenta medarbetare för att bi- stå krisstaben som jobbar parallellt, också den under såväl reell som formell ledning av kommundirektören. Krisstaben hanterar bara den ledning och samordning som krävs för att hantera den specifika krissitu- ationen. Detta var en viktig och delvis ny information för deltagarna i mötet som i många fall sett stabsläge som en förhöjd
beredskapsnivå för den befintliga kommu- nala ledningen.
Snabbintroduktion i begrepp och metod
Efter att ha klartgjort syfte och struktur för en krisstab av NATO-modell så fick mötes- deltagarna följa det spel vi nämnde inled- ningsvis. Dramatiska händelser påverkar ett stabsarbete som redan pågått en tid, kommundirektören meddelar sin målbild, en stabsorientering genomförs där alla sektioner i staben avrapporterar läge och får nya arbetsuppgifter och styrningar vad gäller prioriteringar.
Därefter fick man följa en sektion, i detta fall K4, logistikfunktionen, vars ansvars- områden effektivt illusterades av de verksamhetstablåer som tagits fram för presentationen.
FPFV:s Fredrik Zander (mitten) fick för en dag hoppa in och agera stabschef i den fiktiva krisstaben, han har tidigare varit stabschef i den hemvärnsbataljon som hör hemma i norra Bohuslän. Här i samspråk med Militärregion Västs representant i staben.
Ambitionen i arbetet har varit att presentera en militär metodik i civila kläder och formuleringar så att det skall bli lättare att ta till sig för den publik man bjudit in. Det är viktigt att de som skall övertygas att anamma NATO-modellen inte hänger upp sig på fel saker.
Slutligen visades ett schematiskt exempel på hur man jobbar med planering inom det svenska försvaret med den s k PUT-mo- dellen. Syftet var att ge en bild av de olika verktyg man använder sig av för att snabbt greppa ett läge och få igång en besluts- process.
Entusiasm och intresse
I skrivande stund har kommunerna som deltog fortfarande tid på sig att bestämma sig för medverkan i det föreslagna samar- betet kring en gemensam modell. Ganska omgående flaggade dock flertalet sitt intresse och hälften av kommunerna har givit klartecken. Så vi har all anledning att tro att en gemensam stabsutbildning rullar igång under 2024.
TE X T: FREDRIK Z A NDER BILD: JON A S WE T TRE
VÅRT UPPDR AG
Marie och Joakim jobbar med HR på Rikshemvärnsstaben
